Idag är en jobbig dag.. jobbig för jag har bly i huvudet efter gårdagens fest. jobbig för att jag inte kunnat sova något för samtalen maler i huvudet.. spelas upp om och om igen.. för varje gång träffar det på min känsligaste punkt och penetrerar den mer och mer.. Tårkanalerna har fått gå på högvarv, inte så bra då man redan är bakfull som ett as och vätskebristen är ett faktum.
Jag lever fortfarande med föreställningen att det inte var med mening.. att det bara var en "slip of the tounge".. att man säger vad man tänker och så märker man inte att det kom ut helt fel.. Kanske var det med mening, bara för att det är så det ska vara.. jag vet inte vilket som är värst. och egentligen är det inte vem som sa det eller hur man sa det.. det är ju att det träffade rakt in i märgen.. över det som jag mår mest dåligt över..
Jag borde vända det till något motiverande istället... Men det är svårt.. har hållt mig flytande med huvudet över vattnet länge.. Men nu kommer hösten och människor som jag trodde stod mig närma har svikit, jag får kallsupar lite då och då men har hela tiden hållt mig flytande, nu känns det dock som att jag har en cementklump runt fötterna.. mådde jättebra ett tag ända in ifrån hjärtat, kanske hade mötet blivit annorlunda då? jag måste jobba med det.. MEN jag måste göra det för mig själv! inte för någon annan..
Har hört en gång för längesedan att lika lång tid som man varit tillsammans krävs det att vara ifrån varann för att man riktigt ska glömma.. Alltså INTE att man är kär i personen utan mer associationer och sånt och tankebanor...
Ja vad ska man säga.. its just another day in paradise.....
