Idag ringde jag.. jag var rädd.. men jag gjorde det och fy fan vad skönt det kändes.. som en klump som släppte.. hoppas det håller i sig...
En vän på facebook la upp en låt med Melissa Horn, har, trots min något destruktiva natur, aldrig fastnat för henne.. men något fick mig att lyssna på låten.. Och god damned.. hela låten var ju precis i de tankar och och känslor jag befinner mig i just nu.. ord för ord.. låt efter låt spelades upp och allt föll på plats.. så nu går det på repeat här hemma och jag känner mig inte så ensam längre i mina tankar..
Nää en promenad nu för att rensa tankarna lite kanske några pusselbitar faller på plats..
Efter en fantastisk obligatorisk Mossavägen kräftskiva kan man nästan ana att hösten är påväg.. i vindens kyla men även på känslan i mitt hjärta.. det går på sparlåga och jag vet inte riktigt vilken väg jag ska gå.. jag är vilsen... jag är rädd... men samtidigt hoppfull.. jag måste våga, take a leap of faith.. vad är det värsta som kan hända?
Inte helt hundra efter söndagens nedgång men full av jävlaranamma så blev det piloxing i Måndags och gym i tisdags som ett brev på posten blev jag sjuk.. blir alltid det när jag har bestämt att komma igång kanske som ett test om jag är tillräckligt motiverad för att återuppta det efter sjukheten.. och det är jag! jag är taggad till tusen.. har satt up ENORMA mål men jag kan och jag vill klara det! Vad skulle jag annars göra?
Ibland får man acceptera att man har en dålig period.. när man inte orkar lyssna på poppig glad musik eller tänka att livet är färgglatt och fint.. ibland får livet helt enkelt vara lite grått och sad love songs.. det enda jag måste passa mig för är att inte tycka synd om migsjälv eller göra mig till något offer.. det är bara migsjälv jag har att skylla INGEN annan... inte för något.. det är mitt eget fel att jag är ensam, mitt eget fel att jag är tjock.. det är BARA JAG som kan ändra på det jag är missnöjd med!!
"You only live once but if you do it right once is enough" - Mae West
Idag är en jobbig dag.. jobbig för jag har bly i huvudet efter gårdagens fest. jobbig för att jag inte kunnat sova något för samtalen maler i huvudet.. spelas upp om och om igen.. för varje gång träffar det på min känsligaste punkt och penetrerar den mer och mer.. Tårkanalerna har fått gå på högvarv, inte så bra då man redan är bakfull som ett as och vätskebristen är ett faktum.
Jag lever fortfarande med föreställningen att det inte var med mening.. att det bara var en "slip of the tounge".. att man säger vad man tänker och så märker man inte att det kom ut helt fel.. Kanske var det med mening, bara för att det är så det ska vara.. jag vet inte vilket som är värst. och egentligen är det inte vem som sa det eller hur man sa det.. det är ju att det träffade rakt in i märgen.. över det som jag mår mest dåligt över..
Jag borde vända det till något motiverande istället... Men det är svårt.. har hållt mig flytande med huvudet över vattnet länge.. Men nu kommer hösten och människor som jag trodde stod mig närma har svikit, jag får kallsupar lite då och då men har hela tiden hållt mig flytande, nu känns det dock som att jag har en cementklump runt fötterna.. mådde jättebra ett tag ända in ifrån hjärtat, kanske hade mötet blivit annorlunda då? jag måste jobba med det.. MEN jag måste göra det för mig själv! inte för någon annan..
Har hört en gång för längesedan att lika lång tid som man varit tillsammans krävs det att vara ifrån varann för att man riktigt ska glömma.. Alltså INTE att man är kär i personen utan mer associationer och sånt och tankebanor...
Ja vad ska man säga.. its just another day in paradise.....
Ett litet melt-down precis.. Jag behöver en paus.. Hade jag kunnat hade jag åkt redan inatt.. Tagit bilen och kört mot okänd destination.. Försökt komma på fötter igen.. Rannsakat migsjälv och min omvärld.. Var ska jag bli av?
Hade jag inte varit så förbannat trött så hade jag kanske varit på god väg mot något nytt.. Då hade jag kanske sluppit om 10 år tänka tillbaka och säga "tänk om jag gett mig av den där juli-natten...."
Det går åt helvete.. Det är allt jag har att säga..
Låt oss hoppas jag kommer iväg.. Troligen inte.. troligtvis aldrig..
Ps. Jag såg dig jag vet att du såg mig det var väl skönt att få det överstökat?
Vilka dagar jag har nu och det är så skönt!!! Varmt och gött! :)
Efter att spenderat tisdagen i bara mitt eget sällskap blev det en onsdag med massa roligt sällskap. Träffade min fina gamla vän och vapendragare och hennes lille pojke.. Det var lite mer än ett år sedan vi träffades och tänk vad som kan hända på ett år! Man vet inte var man är, vad man gör och vilka människor som finns i ens liv.. Men det är väl det som gör det spännande att leva :)
På kvällen körde Sivan och jag till Hörby och tvättade bilarna, det var välbehövligt!! Om lite mer än ett år åker vi till USA!! Det kommer bli sjukt bra!!
Efter biltvättandet blev det kvällsdopp och vin med en för detta året nyvunnen vän.. KUL!!!
Ser att det är molnigt som fan ute.. Kanske borde passa på att städa? Ikväll blir det BIO med bästa Gangefors!!
Idag har jag haft en riktig Josefin-dag.. Vaknade till solsken imorse och styrde kosan från Marieholm där jag sovit till löberöd för ett svalkande dopp!
Att ligga och sola själv gör mig rastlös.. Och även om jag älskar att bada så är det inte roligt att göra det utan publik haha.. La mig och flöt på en ring i poolen och blev sjösjuk :( så jag gick hem igen.. Körde tillbaka till Marieholm och duschade och tog det lugnt, när jag hade vilat körde jag en sväng till center syd! Det var så skönt att gå där och strosa i lugn takt och knappt några människor.. Handlade massor och njöt av livet och ledigheten! Det MÅSTE jag lära mig göra nu innan jag ska börja jobba! Tiden har ju bara runnit iväg!
Fy fan vad jag mår bra för tillfället! Igår kunde jag inte sova så jag låg och lyssnade på musik.. Det är det bästa jag vet.. Vilka känslor det kan locka fram i mig.. Både fina och fula men just nu är det mest fina och det ska jag njuta av för man vet aldrig vad som händer..
Trots att jag ofta sitter framför dator. Är det sällan jag bloggar.. Troligtvis för det är när jag stänger datorn och släcker ljuset som jag börjar fundera på allt som hänt under dagen.. Därför tänkte jag testa bloggappen! För då kan jag blogga närsomhelst & varsomhelst.. Så låt oss hoppas att den funkar :)
Jag lever.. Det har snart gått ett år sedan jag skrev sist.. Det har varit ett händelserikt år.. Samtidigt som det har hänt väldigt mycket har det hänt väldigt lite.. känns som att jag har stått och stampat på samma ställe, samtidigt som jag har haft väldigt mycket att göra har jag gjort väldigt lite.. Jag har lärt mig ett och annat om världen runt omkring mig och alla de små saker som jag lärt mig uppskatta, ett skratt med en vän, ett leende från ett barn eller en bra låt på radion. Men framför allt har jag lärt mig att jag mår bra. Jag KAN må bra, jag FÅR må bra. Jag tog ett för stunden jobbigt beslut för ett år sedan men jag gjorde det för min egen skull och att göra något för sig själv är som att säga till sig "Hey, jag tror på dig" och jag har inte en sekund ångrat att jag för första gången på länge lyssnade på vad JAG ville.. Jag har på det senaste året "fått" tillbaka gamla vänner och det känns som ingen tid har passerat, vi skrattar och gråter tillsammans, men vi har alltid varann.. Jag känner mig behövd och DET mår jag bra av.. känslan att jag faktiskt betyder något för någon... Nu börjar snart sommaren och alla nya äventyr som det för med sig.. jag har fantastiska människor omkring mig, de finaste vännerna man kan tänka sig och en familj som stöttar en i vått och torrt, vad mer kan man önska?
Ett litet livstecken är väl på sin plats såhär när det nästan är sommar och allt.. Jag lever, även om dessa två sista veckorna i skolan är överfyllda med tentor och inlämningar, hade tenta igår och tenta imorgon, och det är ändå inte pga av att jag läser ökad takt.. Mycket helt enkelt, så det blir att gräva sig en liten håla vid köksbordet begraven i papper och böcker men sen tack och lov är det sommarlov!! (ja typ.. läser på distans på sommaren och jobbar men ändå..) Och vilken sommar jag har framför mig! har en känsla (tyvärr) av att det kommer gå för fort och snart kommer hösten.. Flytt (jag och morfar räknade och detta blir den åttonde lägenheten jag bor i sen jag flyttade hemmifrån) både min egen och min systers kanske någon mer som behöver hjälp? Ja jag ska flytta tillbaks till mitt kära Löberöd.. trivs jättebra här i kristianstad men när hösten kommer och jag inte jobbar längre blir mitt sociala liv här ungefär noll (förutom Johanna- träningskompis :)) så då när chansen gavs så tog jag den, det kommer bli perfekt! i sommar är det också dags för BRÖLLOP!! hårdträningen är igång och jag letar efter en fin klänning att ha, svårt att köpa innan man vet hur man ser ut kroppsligt dock :) vad har vi mer? jo obligatoriska marknaden såklart, inget skäl är giltigt att missa den! och en massa annat roligt! ska klämma in lite jobb och skola under tiden också ju.. Det kommer nog bli bra, precis vad jag behöver..
Är uppe i Bohus för att städa och avsluta.. Ingen tv eller internet ja iPhone finns ju men i övrigt ganska mycket tid till att bara ligga och fundera på livet i allmänhet och nästa kapitel synnerhet.. Jag har nyss avaktiverat mitt Facebook konto.. Kanske det är för en stund kanske är det för alltid.. En paus behöver jag iallafall..
Att det stundar ett bröllop här i Augusti gör ju att man funderar mycket på kärlek och sånt trams.. Svårt är det iallafall.. Men fan det borde det inte vara? Rätt är väl rätt och fel är väl fel? Eller?
Här i mörkret är det Maria Mena som har alla rätt.. Hon sjunger jag sjunger, hon sjunger jag gråter, hon sjunger jag skrattar .. Tacka gudarna för spotify!
